Utbrytning och bra fartträning 2009-07-21
Helgens race i Frankrike blev två hårda genomkörare som jag tror gjorde gott på formen.
Båda tävlingarna var av kategori 1.2, ca 200km långa och med 35 lag på startlinjen. Med 200 startande krävs det att man håller sig väl framme direkt i starten och sen ser till att hålla sig topp-30 hela tiden. Då ser man vad som händer i racet och håller sig samtidigt undan hyfsat för vurpor (som definitivt sker på sådana race). Men det kostar också en del kraft att hela tiden köra med i täten.
I lördags på GP Christal Energie så kände jag mig lite seg och att jag saknade lite fart i kroppen. Jag lyckades inte komma med i den avgörade utbrytningen. Det gjorde dock mina två lagkamrater, tysken Retschke som körde in som tvåa, och Håkan som blev 15:e man. Håkan var dock loss på slutet innan han kort för mål blev infångad. Jag själv kom in i nästa grupp och blev 21:a. Jag kände mig lite bättre på slutet och gladdes också åt lagets körning och Retcshkes andraplats.
I söndags var det Trophée des Champions. Här gick 13 man loss tidigt och vi hade ingen med från laget. Då gick vi upp i täten på klungan och körde stenhårt. Efter ett par mil lyckades vi som ensamt lag köra in tätgruppen, det var kul! Kort därefter gick det 15 man och där var Håkan med. Ytterligare någon mil senare gick ytterliggare 10 man loss från klungan och där var jag med. Vi kom ifatt ganska snabbt och så var vi 25 man i täten.
Klungan jagade hela tiden på ett avstånd av 1-2 minuter. Med 50km kvar så blev det attacker hos oss i täten och vi var till slut 10man som kom iväg. Både jag och Håkan kom med och vi hade nu ett bra läge. Med 35km kvar så blev det nya attacker och jag kom loss med fyra andra åkare. Trots att vi körde på för fullt kunde vi inte hålla klungan bakom oss. Med ca 4km kvar att köra kom ca 50man ifatt oss. Jag försökte hjälpa fram Retschke i spurten men hade inte tillräckligt med krafter kvar för att få honom helt fram. Han kom på 10:e plats och jag själv blev 30:e. Det var ändå en kul och härlig känsla att vara med i täten så länge i loppet. Att det inte höll hela vägen var lite surt men så är det i den här sporten. Jag brukar säga att tio gånger i utbrytning så kanske man kan vinna en gång. Så jag ska fortsätta att satsa!
Sen var det en lång bilresa hem igen, några få timmars sömn och sen iväg till flygplatsen i Tyskland för att hämta hem Katarina och Jonathan. Vi har tagit det ganska lugnt både igår och idag och det är härligt att få vara med dom igen. Från imorgon blir det lite tuffare träning igen. Nästa race är i norra Frankrike på söndag, GP Perenchies.
Sen var det någon som sa till mig att jag kör mycket GP lopp. Så där vill jag bara förtydliga att detta inte ska blandas ihop med kriterium eller det som i Sverige kallas för GP lopp. Nästan alla race jag kör är på ca 18-20 mil och om det heter GP lopp så betyder det inte att det är ett kort lopp som körs på stadsgator. GP är en förkotning av Grand Prix (Stort Pris, på franska).
Njut av sommaren och regnar det finns ju alltid Touren att kolla på på tv.
Vi hörs!
Fredda |
