Kraschade men är på väg tillbaka 2009-09-07
Racet förra söndagen, GP Schaals-Merksem (1.1 i Belgien), slutade i en vådlig krasch för min del.
Efter ca 13 mil av dom 21 som skulle avverkas låg jag plötslig i asfalten. Vi var ute på en riktig kostig där det blåste kantvind. En åkare från Topsport-Vlaanderen låg framför mig. Han såg inte ett stort hål i vägen utan körde rakt ner i det. Att hans cykel flög rakt upp i luften, i 60km/h, mitt framför ögonen på mig var ingen trevlig syn. På en mikrosekund hann jag bara tänka att det här går åt skogen.
Jag hade ingenstans att ta vägen då jag inte hann parera för hans krasch. Jag flög rakt in i honom och tre andra flög över mig. Jag kände att jag slog i huvudet två gånger i marken. Men när jag satte mig upp var jag glad att jag inte var värre skadad än vad som var fallet.
Jag hade dock fruktansvärt ont i min axel och förstod att den hoppat ur led. Då jag tyvärr varit med om detta tidigare vet jag att det går att få den på plats igen. När läkarbilen stannade vid oss som vurpat ropade jag på hjälp med att få min axel på plats. Efter ett visst kämpande så lyckades läkaren efter någon minut. När jag ställde mig upp så kände jag att jag hade riktigt ont i vänster höftböjare och jag kände att jag var tvungen att bryta.
Det var årets första krasch och tyvärr måste man acceptera att det hör till sporten att sådant händer. Jag får vara glad att det inte händer oftare.
I början på förra veckan fick jag ta några extra vilodagar enligt läkarens ordination. Han sa att jag inte hade några allvarligare skador men att det kommer ta lite tid tills musklerna i axeln och höftböjaren har reparerats helt.
Nu har jag i alla fall kommit igång med att cykla igen och hoppas snart att kunna träna på som vanligt. Om allt fortsätter att gå bra så räknar jag med att kunna tävla på söndag igen, i Rund um di Nürnberger Altstadt, en 1.1 tävling i Tyskland.
Ha det så bra tills vi hörs igen,
Fredda |
