Kom ihåg att använda hjälm!! 2009-10-02
Med en bra känsla i kroppen efter etapploppet och sugen på dom sista racen så råkade jag ut för en olycka på träningen i onsdags.
Jag, min lagkamrat Morten och Jonas Ljungblad, var ute och tränade. Vi var på väg hemåt och körde på en enkelriktad gata i utkanten av Luxembourg stad. Längs med högersidan av vägen stod det parkerade bilar.
Helt plötsligt öppnas en bildörr rakt framför ögonen på mig. Allt gick på en tiondelssekund och jag hade inte en chans att parera. Jonas som låg bakom mig tror att mitt högra växelreglage dunkade i bildörren. Jag kraschade i alla fall med full fart ner i backen. Jonas som låg bakom mig flög rakt över mig.
Vi kunde båda ställa oss upp direkt men jag hade riktigt ont, framförallt i ryggen och i högra höften. Jag skrek och var riktigt arg. Mannen som öppnat sin bildörr var lika chockad han.
Efter ett par minuter började jag lugna ner mig. Jag kollade min cykel och konstaterade att hjulen var så paj att jag inte kunde cykla därifrån.
Mannen erkände att det var hans fel direkt. Jag fick hans visitkort och han erbjöd sig att köra hem mig, vilket jag såklart tackade ja till. När jag satt i bilen på vägen hem och hade ont så såg jag att min hjälm återigen hade spruckit.
Mannen förklarade att han kollat i backspegeln 30 sekunder innan han öppnade dörren, och att det då var fritt bakom. Sen hade han böjt sig ner mott mittkonsolen för att leta efter sin mobltelefon. Därför såg jag ingen man i bilen. När han hade hittat sin telefon öppnade han bara sin dörr, utan att titta igen, och precis då kom vi och skulle köra förbi.
Det kändes bara så onödigt och så jobbigt att behöva vurpa en gång till. Jag hade ju precis kommit tillbaka från min förra krasch. För en månad sen hade jag ingen vurpa 2009, nu har jag två.
Båda gångerna har min hjälm räddat mig från riktigt allvarliga skador. Utan hjälmen på vet jag inte om jag suttit här idag. Så jag uppmanar alla er som inte alltid kör med hjälm, tänk er för, ibland vurpar man även fast man är jätteförsiktig. Och hjälmen skyddar den kroppsdel som är mest farlig att skada om man har oturen att vurpa.
Jonas fick också ont men klarade sig bättre än mig. Han och Morten (som inte vurpade då han låg på min utsida) tog sig hem cyklandes.
Jag har nu varit två gånger till min duktiga kiropraktor här i Luxembourg och idag var jag på massage hos Nathalie. Dessa behandlingar gör att jag redan känner mig mycket bättre.
Jag har kunnat träna både igår och idag, så jag åker iväg imorgon ändå, för att tävla Tour de Vendée på söndag. Förhoppningsvis känner jag mig ännu bättre då. Men jag får ta det som det kommer. Jag vill i alla fall försöka.
Hör av mig i nästa vecka igen, när jag är hemma från Frankrike.
Hälsningar,
Fredda |
